Al-Eti’dal

"Mizan al-Itidal" (arabiska: ميزان الاعتدال) eller "Mizan al-I'tidal fi Naqd ar-Rijal" (arabiska: ميزان الاعتدال) är ett av de viktigaste verken inom Ilm al-Rijal (vetenskapen om berättare eller biografisk utvärdering) skrivet av Imam al-Dhahabi (675-748 AH) under 700-talet i den islamiska historien enligt Hijri-kalendern 1. Boken är en omarbetning av Imam Ibn 'Adi al-Jurjanis (277-375 H) bok "al-Kamil fi Dhu'afa' al-Rijal." Imam al-Dhahabi utökade och förfinade den och kallade den "Mizan al-Itidal."

Boken är organiserad alfabetiskt och identifierar lögnaktiga berättare, okända berättare och de som bör överges. Den skiljer svaga berättare från hadith-lärda vars nivå är låg på grund av minnesbrister eller andra fel. Imam al-Dhahabi var också noga med att undvika vilseledande uttalanden som kan finnas hos vissa hadith-lärda (Muhaddiths) och som är oklara angående berättarens svaghet.